 |
 
|
Startsida Turen/Resm?letGuidningMenyerTid & PrisFartygAvg?ngsplats & KartorEvenemang
|
 |
Fj?derholmarna omn?mns f?r f?rsta g?ngen i ett k?pedokument fr?n 1381. Namnet kommer fr?n Fierdholmarna, holmarna p? fj?rden.
Och h?r b?rjar sk?rg?rden innan du ens l?mnat staden. Fj?derholmarna ?r en ?grupp best?ende av fyra ?ar; Stora Fj?derholmen, ?ngsholmen, Libertas och R?varns Holme. Str?mma Kanalbolaget trafikerar Stora Fj?derholmen.
P? Fj?derholmarna finns n?got f?r alla, oavsett ?lder. Solbada p? klipporna eller stranden, ?t l?cker sommarmat p? n?got av de olika matst?llena och njut av Glasstugans hemlagade sorbet. Passa ?ven p? att bes?ka n?got av ?ns museer och hantverkare eller titta p? de fina allmogeb?tarna. Koppla av i gr?na Tr?dg?rden och njut av en kopp kaffe i kaffestugan.
?ns dramatiska historia med br?nnsvinskrig kan man f? en bild av hos Spiritum som har en utst?llning om svensk br?nnvinshistoria.
Fj?derholmarna var tidigare milit?rt omr?de. Sedan april 1982 har Djurg?rdsf?rvaltningen hand om ?gruppen, som nu har blivit ett popul?rt utflyktsm?l efter 50 ?rs milit?rt landstigningsf?rbud.
V?lkommen till en av sk?rg?rdens n?rmaste ?ar!
|
|
Tips
L?s mer p? Fj?derholmarnas hemsida
www.fjaderholmarna.se
|
UTST?LLNINGAR
Br?nnvinskriget
En utst?llning om br?nnvinskungen, stockholmarna och spriten.
Fj?derholmarna stod i centrum n?r det Stora Br?nnvinskriget utk?mpades. P? ena sidan stod Stockholms Utsk?nkningsbolag f?reg?ngaren till Systembolaget och p? den andra Sveriges br?nnvinskung L.O. Smith. Det han erbj?d stockholmarna var "billig sprit till de m?ttliga, ingen sprit till de om?ttliga". Utst?llningen visar ?ven exempel p? nutida sprittillverkning.
MAT & N?JEN
F?r den hungriga och f?r oss andra matglada har ?n m?nga alternativ.
R?keriet
Ligger precis bredvid kajen och tillreder havets l?ckerheter. H?r finns festv?ning f?r 10-130 personer. H?r kan ni ha kick-off, konferenser, produktvisningar. Servererar b?de lunch och middag. Boka bord eller ring f?r mer information .
Matmagasinet
Magasinet ligger p? Fj?derholmarnas soligaste sida. Hit kommer du som badg?st dagtid och ?ter goda luncher eller tar en kaffe, sm?rg?s, glass eller det du k?nner f?r.
Fj?derholmarnas Krog
Erbjuder uts?kt ? la carte meny. Fj?derholmarnas Krog ?r ?ppen dagligen 11.30-24.00. Midsommarafton st?ngt. Str?mma tar naturligtvis hand om resan.
Systrarna Degens Glasstuga
?ns egen glasstuga drivs av de tv? systrarna Ulrika och Birgitta Degen. H?r hittar ni de l?ckra glassarna, hemgjord sorbet och nybryggt kaffe. F?r skolklasser, grupper och andra som vill f?rbest?lla g?r det utm?rkt att ringa:
I Degens Glass-stuga serveras ?ven varm och kall mat i rulle.
Tr?dg?rdens Kaffestuga
I Tr?dg?rden finns en prisv?rd Kaffestuga d?r du ?ven till?ts ?ta din egen medhavda picknick.
HANTVERKSBYN
Ett minne av bes?ket har du redan. Vill du ha n?got mer har konsthantverkarna b?de bruksf?rem?l och konsthantverk att s?lja. I hantverksbyn arbetar konstn?rerna i krukmakeri, glashytta, smed, v?veri och snicker.
Fj?derholmarnas Krukmakeri
? Utst?llning och f?rs?ljning av keramik.
? Se p? tillverkningen , drejning , dekorering , glasering.
? Prova p? att dreja brukar ocks? g? bra.
? Tar ocks? emot grupper f?r f?revisningar , "Fr?n lera till f?rdig kruka", och demonstrerar drejning samt ber?ttar.
? Grupper kan ocks? boka "prova p? drejning" d?r ni g?r era egna krukor under handledning (max 10 st /tim).
Telefon:
E-post:
Glashyttan
Glashyttan ?tta Glas best?r av sex formgivande personer som m?ter glas p? olika s?tt. De bl?ser sj?lva och fyra av dem visar hur arbetet g?r till i hyttan: ?sa Lindstr?m, Gunilla Kihlgren, Cedilia Bostr?m, Caroline S?dergren, Maro Papadopoulos och Rolf Svartstr?m.
Telefon:
Smedjan
Det ?r tre smeder: Johan Bohm, Lars Thorvaldsson och Kristina Fernholm samt g?stsmeder. Utbildning fr?n Konstfack och Stenebyskolan.
Under maj-sept ?r Fj?derholmarna arbetsplatsen. Det som tillverkas i Smedjan ?r egen formgivning, bruksf?rem?l som t.ex. ljusstakar, knivar, smycken och inredningsdetaljer. Arbetar ?ven med utsmyckningar och tar g?rna emot best?llningar.
Eldar med stenkol och smider med sl?gga. Smidesf?revisningar ?r ett minne att ta med. Kan ta emot ca 15 personer ?t g?ngen, b?de barngrupper och enskilda. Efter ?verrenskommelse f?r man pr?va sj?lv.
Telefon: Lars Torvaldsson tel/fax
Textilt Uttryck
H?r arbetar man med textil p? ett traditionellt hantverksm?ssigt s?tt, med ett modernt formspr?k. De traditionella materialen m?ter nya sp?nnande material b?de i v?ven, broderiet och i andra textila tekniker. Det ?r tr?den som ?r uttrycksb?rande. Du m?ter en levande textilatelj? med textila produkter f?r f?rs?ljning. G?r ?ven textila arbeten f?r offentliga milj?er.
Telefon butiken: 0
Telefon Anneli Ohlsson: 0
E-mail:
Atelj? 2 - Stickat, skinn och ull
Tillverkar och s?ljer stickade tr?jor av ull och bomull, lammp?lsar och v?star fr?n egen f?rbes?ttning, skinn, tofflor, lammskinnsboor, m?ssor och hattar, garn och ull, m m. Allt g?rs i egen design och liten skala. Tar ?ven emot g?stutst?llare under vissa perioder. Visning f?r grupper.
Kontakt: eller
Galleri Fj?derholmarna
Kommer att ha ett brett sortiment av oljor, litografier, tryck, dekorativa sj?kort, affischer, konstkort och vykort. Mycket kommer att vara Stockholm- och sk?rg?rdsmotiv men ?ven namn som Peter Dahl, L.?berg, M.Pyk, U.Greder. Med andra ord, n?got f?r alla. Bytesr?tt g?ller p? samtliga tavlor. Fri hemk?rning inom Stockholm.
Kontakt: Kent ?rnklint
Sk?rg?rdsboden
I Sk?rg?rdsboden erbjuds hantverk av etablerade hantverkare och konstn?rer fr?n hela Stockholms sk?rg?rd samt hantverk med sk?rg?rdsanknytning.
Silversmide, sj?mansarbete, drivvedskonst, skulptering i lera, textilhantverk, handst?pta ljus m.m.. Allt under ett tak. En liten handelsbod i sk?rg?rdshantverk. Vid bra v?derlek utf?rs hantverk utomhus p? v?r trivsamma uteplats.
Prova p? att splitsa ditt eget nubbeglas! Grupper tas emot efter bokning direkt till boden eller genom Fj?derholmarnas event.
Kontakt: Inger ?stman eler 0
Hemsida:
Tr?dg?rden
I den gr?na oasen mitt p? ?n hittar du och familjen sk?n vila eller s?llskapslekar, om ni f?redrar det. Kaffestuga och liten g?rdsbutik i det lilla lusthuset ?r ?ppet dagligen kl 11.00-16.00.
Till sj?lvkostnadspris kan du hyra boule, badminton, kubb, fotbollsbordsspel m m. Flytv?star finns att l?na f?r de yngsta.
Hemsida:
MUSEER
F?reningen Allmogeb?tar
F?reningens m?ls?ttning ?r att bevara nordiska b?ttyper genom dokumentation av b?tar, fiske, b?tbyggeri och gammal sk?rg?rdskultur. F?reningen arbetar med fotodokumentation, ritningar, publicering av artiklar om b?tar och levande b?tsamlingar.
P? Stora Fj?derholmen arbetar f?reningen i samarbete med Kungliga Djurg?rdsf?rvaltningen med ett museum f?r allmogeb?tar. B?tsamlingarna ?r ett levande museum d?r man kan se b?tar s?v?l inne i museet som vid bryggan i hamnbass?ngen.
I museet visas ocks? arbetet med renovering av b?tarna. Dessutom finns en utst?llning med verktyg och andra f?rem?l fr?n ?ldre tiders fiske och sm?b?tsbyggeri.
St?rre delen av b?tsamlingarna (tv? hus och bryggan) ?r alltid ?ppna dygnet runt f?r allm?nheten. Ett av museihusen ?r ?ppet varje l?rdag och s?ndag under sommaren. |
|
FJ?DERHOLMARNAS HISTORIA
?gruppen Fj?derholmarna best?r av fyra holmar: Stora Fj?derholmen (vad vi kallar Fj?derholmarna), ?ngsholmen, Libertas och R?varns holme.
Landstigningsf?rbud under andra v?rldskriget
Under andra v?rldskriget, i slutet av 1930 talet, intog marinen Fj?derholmarna och inf?rde ett landstigningsf?rbud som gjorde holmarna till en "egen liten v?rld". De civila familjer som levde h?r bodde kvar men blev tvugna att s?ka tillst?nd n?r de ville ta emot bes?k av sl?kt och v?nner.
Passb?tar med tretungad flagg ersatte sk?rg?rdstrafiken p? holmarna och Stora Fj?derholmen blev ammunitionsdep? f?r torpedb?tar och uppl?ggningsplats f?r ?ldre krigsfartyg. ?ngsholmen blev till ett stort milit?rt f?rr?d med m?ngder av skjul och p? Libertus fanns en avmagnetiseringsbana f?r fartyg.
Anv?ndningen av holmarna f?r milit?r verksamhet var b?de p? gott och ont. En god sak landstigningsf?rbudet medf?rde var att naturen under l?ng tid var or?rd.
I och med att marinbasen p? Musk? blev klar 1975 flyttades den milit?ra verksamheten succesivt dit. Dock tog det ytterligare ca tio ?r innan Fj?derholmarna ?ter ?ppnades f?r allm?nheten, d? i Djurg?rdsf?rvaltningens regi.
Bergrummen till anv?ndning idag
?n idag finns sp?r av milit?rens tid p? holmarna i form av bergrum (d? ammunitionskammare), sm?hus och magasin vilka idag har rustats upp och anv?nds till annan verksamhet.
Br?nnsvinskriget
I slutet av 1870 talet utspelades i Stockholm det s?kallade "Br?nnvinskriget" mellan br?nnvinskungen LO Smith och Stockholms utsk?nkningsbolag. Utsk?nkningsbolaget som hade monopol p? all sprit- och ?lf?rs?ljning i Stockholms stad v?grade samarbeta med Smith trots att dennes sprit b?de var renare och billigare.
Efter m?nga resultatl?sa f?rhandlingar br?t kriget ut. Det av Smith grundade Vinbolaget ?ppnade spritbutik p? Reimersholme d?r bolaget ocks? hade fabrik. Holmen h?rde p? den tiden till Br?nnkyrka f?rsamling s? Stockholms stad hade ingenting att s?ga till om. Smiths aff?rer gick bra. Hans sprit var betydligt billigare ?n den som s?ldes i staden och han betraktades som en segrare.
Tre ?rs "krigsvila"
?ren 1879-82 har kallats " kalla krigets tid". Del?garna i Smiths nya aktiebolag Reymersholms spritf?r?dlingsaktiebolag f?rs?kte man?vrera honom. Detta lyckades inte, Smith utesl?ts och s?lde sina tillg?ngar i bolaget.
Den 27 mars 1882 kommer Fj?derholmarna och kr?garparet Johan August och Hilda Danielsson in i bilden. Krig utbr?t med anledning av en annons i Stockholmspressen d?r ordet krigsf?rklaring stod som rubrik.
Smith var v?l rustad med fabriker f?r framst?llning av spriten i Kristiansstad och Karlshamn, framst?llning av spritfat i Stilleryd och reng?ringsfabriker i Stockholm och G?teborg. B?da med en kapacitet p? ca 150.000 liter per vecka. Staden stod p? Utsk?nkningsbolagets sida s? n?got utminitueringstillst?nd fick Smith varken i Stockholm eller n?rliggande omr?de.
Men p? Fj?derholmarna vars all judiciell (r?ttslig) makt helt var kopplad till Liding? kommun kunde Smiths nye bundsf?rvant Danielsson ta hand om f?rs?ljningen av hans sprit. ?gruppen tillh?rde d? Stockholms hamn och ?gdes av Stockholms stad.
Danielsson annonserade i pressen om "Gratis resa till Fj?derholmen samt att b?sta och absolut renaste br?nnvinet s?ldes i parti till 1 kr och 75 ?re kannan."
Fr?n staden avgick b?tar alla helgfria dagar tv? g?nger i timmen. Tre b?tar sattes in trafiken till holmen som mest hela tiden k?rde fullla lass. Det har ber?ttats att j?mmerrop fr?n kvinnor och barn inte var ovanligt i k?erna och att folk kom till skada eller kl?ngde p? taken f?r att komma f?rst.
B?tarna f?rbj?ds att l?gga till
Eftersom holmarna tillh?rde Stockholms hamn hade myndigheterna r?tt att f?rbjuda ?ngb?tarna att l?gga till d?r vilket de ocks? gjorde. Smith svarade med att l?gga en pr?m utanf?r Sj?stugan som krogen kallades d?r f?rs?ljningen bedrevs och s? var de problemet l?st.
Danielssons utsk?nkningstillst?nd gick ut i okt 1883 och beviljades inte p? nytt. Beslutet berodde p? att arbetsgivare hotade med avsked och vr?kning om deras anst?llda inte r?stade nej. Stridigheterna tog slut och paret Danielsson/Smith gick ur det mer eller mindre som f?rlorare.
F?rs?ljningen var fr?n december 1882 till oktober 1883 i runt tal 1,5 miljoner liter br?nnvin.
Byggnaderna p? ?n
M?nga krogar och bostadshus har funnits, och finns h?r. Den f?rsta krogen vet man har funnits h?r sedan tidigt 1700-tal. ?ns ?ldsta byggnad ?r ett r?tt tr?hus mitt p? ?n fr?n 1700-talets b?rjan, kallad R?da Stugan. Idag ?r huset med tillh?rande tomt personalbostad.
I 1800- talets b?rjan kom en man vid namn Daniel Wilhelm Eurenius och rustade upp ovann?mnda krog till ett finare v?rdshus och kallade det Mang?rdsbyggnaden. Nere vid vattnet byggde han en krog han kallade Sj?stugan (d?r Danielsson senare ?terfanns) dit krogverksamheten flyttade. I anslutning till v?rdshuset anlades p? det senare 1800- talet k?gelbanor. Idag finns ingen av dessa krogar eller k?gelbanor kvar.
Sj?stugan var st?llet d?r sk?rg?rdsborna tr?ffades f?r att g?ra toilett inf?r resan till Stockholm och stundande kommers i fiskehamnen vid slussen. (Att g?ra toilett innebar att g?ra upp aff?rer, utbyta nyheter, spela kort, bondtolva, priffe eller sl? knoge och slant.)
?kte dit det bl?ste
Sj?stugans konkurrent var krogen i Nyckelviken tv?rs ?ver viken. D?f?rtiden valde folk inte krog efter vilken som var "b?st" utan ?kte helt enkelt dit vinden tog dem.
Det s?gs att det "gick hett till" i Sj?stugan. Ritualen s?gs ha varit att efter att "gubbarna" talats vid kallades kvinnorna upp fr?n b?tarna och dansen kunde b?rja. Br?k mellan rivaliserande b?tlag och sk?rg?rdsbor br?t ofta ut. P? 1800- talets senare h?lft tog ?ngb?tarna ?ver frakten och Vaxholm blev den nya fiskhamnen.
Gr?nborg - holmens h?gsta punkt
P? Stora Fj?derholmens h?gsta kulle- Gr?nborg l?g tidigare ?ns "fin restaurang" Belvederen (senare Restaurang och kaf? Fj?derholmarna). Belvederen var fr?n b?rjan ett utsiktstorn (Belvederen=franska ordet f?r utsiktstorn) som uppf?rdes 1884 av kr?garen Danielsson.
Tio ?r senare byggdes utsiktstornet om till en paviljong av ev Fj?derholmarnas genom tidernas st?rsta byggherre som kallades Tegel-Anders.
Paviljongen var 10-11 meter h?g i tv? v?ningar med en runt hela huset l?pande veranda. Restaurangen var k?nd f?r sin fina mat och d? speciellt f?r de fina kr?ftsup?er som h?lls p? verandan under fina sommarkv?llar.
Det ber?ttas om en dag p? det senare 1800- talet som var dagen efter Sandhamnsregattans avslutning. Stockholmarna hade g?tt man ur huse f?r att m?ta upp p? Fj?derholmarna och ?ver hela sj?n syntes bogserb?tar med l?nga sl?p av b?tar som tog sig ut f?r att f? en parkettplats p? Belvederen.
Restaurangen st?ngde
En onsdagkv?ll i augusti var det sista kv?llen p? Belvederen. Andra v?rldskriget hade brutit ut och landstigningsf?rbud r?dde. Inredningen s?ldes p? auktion och byggnaden revs.
P? kullen finns idag bara husgrunderna kvar.
Naturen
I vegetationen p? holmarna ing?r bl a l?nn, klibbal, h?stkastanj, ask, h?gg, r?nn, syr?n, s?lg, bj?rk, gran, vildapel, olvon, hagtorn, lind, en, f?gelb?r, alm, tall och ek.
En ek som v?xer l?ngs stigen runt ?n kallas Jenny Linds ek efter en s?gen som s?ger att den ber?mda s?ngerskan fr?n Nyckelviken i Nacka, d?r hon bodde n?gra somrar p? 1860- talet, skulle ha rott ut f?r att sitta och l?sa och meditera inunder. Jenny Lind pryder idag v?ra tjugokronors sedlar. Att bed?ma en eks ?lder ?r mycket sv?rt men denna tippas vara ca 250-400 ?r. Fj?derholmarna och Djurg?rden ?r ett av landets ekt?taste omr?den.
Djurlivet
?r 1990 "planterades" h?r fem sm? igelkottar sk?nkta fr?n Skansenakvariet. De vilda igelkottar som funnits h?r tidigare hade f?rmodligen, och tyv?rr, d?tt ut p g a av utlagt r?ttgift ?mnat f?r just r?ttor. De inplanterade igelkottarna har nu ?kat till antalet och slagit sig till ro. Hade de inte trivts p? ?n hade de inte haft n?gra problem med transporten d?rifr?n, igelkottar ?r utm?rkta simmare.
En av igelkottens favoritf?dor lever ocks? h?r, Vinb?rssn?ckan, som ?ven f?r m?nniskor kan vara en delikatess fast d? under namnet escargots. Vintertid h?nder det att en och annat r?v tar sig ?ver isen f?r att jaga.
Sist men inte minst (till antalet) myror finns ju i stort sett ?verallt, s? ?ven h?r. Dessa sm? intressanta djur finns i, vad man k?nner till, ca 5000 olika arter varav ett 60- tal f?rekommer i Sverige. Amazonmyran, r?varmyran och h?stmyran f?r att n?mna n?gra.
Myrornas hem, stacken, anv?nds av m?nga som riktm?rken i skogen eftersom de alltid byggs p? tr?dets eller stubbens s?dra sida (bra att t?nka p?). Inne i en myrstack h?lls alltid en temperatur p? ca 21 grader. Det betyder att en nedstucken pinne eller ditsl?ngd sten kan f?rst?ra ett helt myrsamh?lle (ocks? bra att t?nka p?).
?ngsholmen
?nda in p? 1900-talet var holmen delad i tv? holmar, den nuvarande holmens ?stra udde utgjorde d? en friliggande mindre holme som kallades Lillholmen medan den st?rre hade namnet Storholmen. Senare kom sundet d?remellan att torrl?ggas genom upplandning och utfyllnad.
Upplagsplats f?r latrin
Runt 1850 talet anlade Dr?tselskommisionen p? ?ngsholmens ?stra del en upplagsplats f?r stadens latrin. Latrinen s?ldes sedan till en guanofabrik i n?rheten f?r framst?llning av g?dnings?mnen. Klagom?len p? stanken fr?n guanofabriken p? Storholmen var m?nga och man ville att hanteringen skulle upph?ra och latrinen f?ras bort fr?n Fj?derholmarna.
Fabrikens f?rest?ndare sedan 1856, L.Json Ehinger, st?mdes i slutet p? samma ?r f?r dumpning i sj?n av latrin. Ehinger erk?nde brottet och fabriken lades ned.
Karant?n- och desinfektionsanstalt
Staden uppr?ttade 1892 en karant?n- och desinfektionsanstalt p? ?ngsholmen med uppgift att betj?na de fartyg som medf?rde smittosamt sjuka personer fr?n bl a utlandet. En av de vanligaste sjukdomarna var kolera. Anstalten lades ned ?r 1919.
?r 1918 tog staten ?ver Fj?derholmarna efter Stokholms stad och byggde p? ?ngsholmen en br?nsledep?. Runt 1940 d? andra v?rldskriget var ett faktum byggdes det bostadshus f?r arbetsledning, tillsynsm?n och vaktpersonal.
I dag tillh?r ?ngsholmen likt hela ?gruppen, Liding? kommun och bebos av privatpersoner.
Libertas och R?varns holme
Nord?st om Stora Fj?derholmen ligger Libertus. Mellan denna och ?ngsholmen ligger en liten holme utan officiellt namn som kallas R?varns holme. Libertus ?r, s? vitt man vet, holmens tredje namn och f?rekommer f?r f?rsta g?ngen p? en karta fr?n 1887. Tidigare namn: Libertas (p? latin:Frihet) eller Gr?ne J?garen (v?sen i den Skandinaviska folktron).
H?r st?r sedan ?r 1931 en acetyl?ndriven AGA fyr p? en grynna vid holmen. Fyren ?r den enda i landet som anv?nds i kontinuerlig drift med AGA klipp. Fyren har stor teknikhistorisk betydelse och fungerar som ett minnesm?rke ?ver n?gra av v?rt sekels svenska v?rldsber?mda upfinningar: acetyl?nhanteringen, klippventilen och solventilen. Konstruktioner som gav Gustaf Dal?n Nobelpriset i fysik ?r 1912.
R?varns holme
Holmen ?r konstgjord, uppbyggd p? spr?ngsten fr?n byggen p? Skeppsholmen och anl?ggandet av Saltsj?banan i 1800-talets slut.
Namnet har holmen f?tt efter en man vid namn Josef Emil Forsberg som under trettio ?r 1911-1941 levde p? holmen i en egenh?ndigt byggd liten stuga av drivtimmer. ?knamnet R?varn l?r han ha f?tt efter sina anlag till kleptomani.
P? b?da dessa holmar r?der landstigningsf?rbud med tanke p? f?gellivet h?r. Bland de h?ckande arterna h?r kan ses gr?trut, silltrut, bl?s?nder, strandskator och snatter?nder. Den m?rkligaste av de h?ckande arterna ?r dock den vitkindade g?sen som egentligen har sin h?ckningsplats i arktiska trakter. P? 1960 talet hade Skansen vitkindade g?ss som fl?g fritt. Vilket de ocks? gjorde och d? bla hit f?r att sl? sig till ro. |
|
|
??
